Saturday, November 22, 2014

Gymfejden

6 veckor, 5 gym, 100 problem = Gymfejden

Jag hade själv en fejd i huvet in till sista minuten för om jag skulle vara med i tävlingen eller inte.
Det lät som en rolig grej, men jag såg lite problematik med att få ihop det då jag missade första veckan och inte skulle kunna klättra mer än 1 (max 2) gånger i veckan då mitt träningsprogram just nu inte riktigt tillåter mer. :)

Hur som helst tog jag ett pass på nästan alla gymmen (hann inte till Bouldering Stockholm tyvärr, och lite för att jag inte hade råd.. :P )

Till slut bestämde jag mig för att vara med, jag gillar ju tävlingar och jag såg det som ett bra tillfälle för mig att få se hur jag låg till inför klätterträningen påbörjas ordentligt! :D

Dagen innan kände jag mig kolugn och tyckte det skulle bli en rolig grej. Men när jag var på plats och började värma upp kände jag hur tävlingsnerverna kröp sig på mer och mer. 
Alla teamen redo för skådning
Jag tävlade för Klättercentret Solna med Alex, Maria, Fabian, Isabell och Ville. 
Vi förlorade lottningen om startordning = sist ut. :)
Vi skulle vara tvungna att höra alla andra lagen hejas upp för problemen och fick inte se något annat lag klättra. Plus att vi hade 50 min att hålla igång. 
Lite trist, men det är ju samtidigt kul att vara dom som avslutar showen?! 
Och så kom jag lite sent så skönt att få mer tid på sig för uppvärmning ;)

K2- Först ut och vinnare av gymfejden!
Karbin
Helt plötsligt var det våran tur att springa ut till klätterväggen och köra. 
10 minuter på 6 problem av olika svårighetsgrader. Hur kul som helst! :D
KC-Solna laget! :D
Betasnack mellan försöken
Jag var jättetaggad och det var riktigt kul att höra alla i publiken heja på oss när vi klättrade (för jag trodde inte ens det skulle vara en publik)! 
Jag lyckades toppa 3 problem och var nöjd med min klättring (även om jag tror jag hade kunnat ta ett problem till om jag testat det lite mer istället för att irra runt fram och tillbaka på mattan) :)
I <3 KC 


Jag ser redan fram emot nästa års Gymfejden! Ska bli spännande att se vilka lag som bildas då - och då jäklar vill jag ha mer tid innan så jag får va med i finalen igen! :D
Maria hade grym hejaklack från Solna på plats!! :D Sjukt snyggt!

Monday, July 14, 2014

Sommarslö eller sommarpigg?

Nu har jag kört två veckor efter mitt nya program från STAC.
Jag har gått in i en powerfas - något jag inte trodde jag skulle komma in i så snabbt!
Men, jag har jobbat gärnet för att bygga upp kroppen och förbereda den ordentligt för hård träning, så nu jäklar! Jag är redo och supertaggad!! :D
Det här är ju fasen som alla vill ligga i - alltid!! Eller... kanske inte om man gillar mysträning och klarar sig utan träningsvärk?! Då undviker man nog gärna att ligga i den här fasen. :P
övning från "powerpasset" som jag kallar det :)
Powerfasen innebär färre reps, högre tempo och högre intensitet (med längre villor *phiuu*).
Jag måste ge allt vid varje pass, inget ploj, inget slarv!
Nu är det dags att börja bli stark, på riktigt!! :D

Jag märker verkligen att uppbyggnaden jag har gjort föregående månader har hjälpt och det har verkligen gett mig en bra grund. Axlarna sitter på plats, baksida lår håller ihop och det känns allmänt bra (fast lite slitet) i kroppen, jag vågar gå på hårdare och utmana mig själv mer!
Jag har 4 styrkeprogram på schemat och 4 dagar då jag kör dessa program, utöver det har jag 1-2 dagar klättring/lek. Det är 2 vilodagar/vecka :) och av erfarenhet vet jag nu att dessa dagar bör vara riktiga soffpotatisdagar,  alltså, så mycket soffpotatis jag klarar av att vara iaf :P
Programmen jag har är: A (mycket bål), B (mycket ben), C (mycket överkropp/axlar) och P (poweeer).
Som det ser ut nu kör jag:
Måndag B+A,
Tisdag Klättring,
Onsdag VILA,
Torsdag P+A,
Fredag C+A,
Lördag VILA,
Söndag Klättring + C.
"benpasset"

några av de sakerna som behövs för "benpasset".
Jag har blandade kärleks-/hatkänslor för den här fasen, mest kärlek :P passen är tunga och jätteroliga att göra.
Men efter varje pass går jag runt med en konstant träningsvärk och slöhet i kroppen ungefär en vecka (för varje kroppsdel jag tränat/program jag gjort), vilket är lagom till det jag ska köra passet igen och träningsvärken börjar om. :P


I samband med den här träning, som för mig är väldigt tung (jag är inte van vid att köra såhär hårt, det var jääättelänge sen jag gjorde det) =) , är det  både för- och nackdel att det är sommar.
Jag blir mycket segare av att träna när det är varmt, och det känns riktigt jobbigt att röra sig och aktivera sig mitt på dagarna. Jag antar att jag inte är ensam om att känna så?! Men samtidigt ger solen och värmen mycket energi som boostar ordentligt före och efter träningarna. :D
Det är mycket lättare att gå upp på mornarna när solen skiner och jag är väldigt tacksam för att jag har den här fasen nu på sommaren. Jag slipper min köldrelaterade astma och håller mig frisk! *peppar peppar*
Hade det vart mörkt och kallt ute nu hade jag väl fastnat i sängen hela dagarna, snuvig, trött, sliten ;)

Jag har redan börjat se resultat från träningen och det ska bli otroligt roligt att se hur jag ligger till när fasen är slut och jag rör mig vidare med nytt program. Ännu roligare är att jag har börjat träna fingrarna lite igen, så förhoppningsvis kan jag börja nypa lite hårdare snart också! :)
lek och träning


Tuesday, July 1, 2014

En helg i Laval

Kl 04.00 på torsdags morgonen ringde väckarklockan och berättade att det var dags att gå upp och åka till Arlanda. 
Pappa hade kommit hem från Thailand och snäll som han är skjutsade han ut mig till flygplatsen. :) 
Jag hade haft svårt att sova ordentligt och vaknade lite innan larmet ringde. Jag kände av att jag var lite nervösare inför den här tävlingen än jag vart inför Innsbruck. Nervös och riktigt taggad!! Det är jättekul att vara igång igen! :) 

Jag hade inget direkt flyg till Paris utan fick mellanlanda i Amsterdam och spendera några timmar där innan det var dags att åka vidare. 

Solar benen i Amsterdam
När jag kom fram till Paris var det 2,5 timmar tills Stella skulle landa så jag bestämde mig för att gå runt lite och leta efter ett matställe. Lättare sagt än gjort, efter att ha irrat runt 2,5 timmar på den otroligt stora flygplatsen utan att ha hittat ett bra ställe att äta på och med lite småkramp i benen bestämde jag mig för att istället gå till tågstationen och kolla upp biljetter till Laval. 
Stella hade landat men var på en väldigt avlägsen terminal så de skulle ta ett tag för henne att komma till tågstationen. :P

Det fanns två alternativ, ett direkttåg som skulle vara framme 21.22 och en rutt med byte som skulle vara framme 20.22, båda biljetterna var riktigt dyra och kostade mellan 70-99 euro. Oavsett vilken vi tog skulle vi vara framme efter registreringen så det var tur vi redan hade bett danskarna o norrmännen registrera oss! *phiu* 
Precis när vi bestämt oss för att ta det tidigare tåget och jag skulle betala ringde Thilo (norsk tävlande). 
Han var på flygplatsen utan pengar och visste inte hur han skulle ta sig till Laval. 
Jag pausade köpet av tågbiljetterna och väntade på att Thilo skulle komma ner till biljettkontoret. 

Han berättade hans situation och vi diskuterade tågalternativen. Av någon anledningen kom vi in på att hyra en bil istället för att ta tåget och jag kollade lite snabbt vad priserna låg på. Ingen större skillnad att betala tågbiljett o hyra bil. 
Så vi väntade in Stella och begav hos till biluthyrningen för att se om det fanns någon billig bil vi kunde hyra. 
När vi gick till biluthyrningen var jag riktigt trött i kroppen, benen framförallt, och riktigt hungrig. 
Jag panikade lite och köpte en chipspåse från en automat bara så jag överlevde tills vi bestämt hur vi skulle ta oss därifrån! :) 

Vi lyckades få en liten bilen från Avis/Budget och bestämde oss för att ta den. Klockan var 16.00 och körningen skulle ta 3 timmar vilket betydde att vi skulle framme 19-20.00 i Laval. Vi skulle alltså komma dit före tåget och slippa irra runt vid tågstationen och gå en halvmil till hotellet. :D och så var det inte mycket dyrare än att ta tåget. 
Toppen! 
Thilo och Stella framför våran sproilans nya hyrbil.

När vi äntligen hittade bilen på parkeringen var vi på riktigt bra humör, taggade på att komma till Laval. Som ett plus var det jättefint väder och varmt ute!! :) 

Humöret höll sig hela vägen till Laval men tyvärr tog resan ganska mycket längre tid än planerat... 
Vi hade inte räknat med köerna som var runt hela Paris. Vi hade inte heller räknat med 2 (eller var det 3) felkörningar som gjorde att vi hamnade i nya köer så fort det började släppa. :P 
Efter 3 timmars köande och ett matstopp var vi äntligen ute ur Paris och den riktiga resan kunde börja! 
Ytterligare 2 timmar senare, kl 22.40 släppte vi Thilo på hans hotell. 23.00 hade Stella och jag checkat in på vårat hotell och var i stort sett redo att hoppa i säng! 
Tu var det! Jag hade inte orkat köra en meter till! :) 
Maaaat!
Solnedgång påväg till Laval.
Jag trodde jag skulle däcka på en gång och sova ut ordentligt eftersom jag var så galet trött. Icke sa nicke. Nervositeten gjorde sig påmind och jag var så trött att det slog över. 
Jag sov väldigt ytligt och vaknade flera gånger. Jättebra med tanke på föregående dag och kommande tävlingsdag. Men förmodligen var det även därför jag sov som jag gjorde. :P 
Måste öva på att somna och sova under stressade situationer. Blir lite meditationsträning med andra ord. :) 

Jag vaknade innan klockan ringde 07.30 dagen efter. Satte på vattenkokaren och hoppade in i duschen. 
Det blev bovetegröt med blandade frön och bär till frukost, sedan bar det av till tävlingsarenan! 
Vi bodde mycket närmare än vi trott, det var bara 10 min promenad till arenan. 
Väl framme träffade vi Katrine och Hanna som redan var på plats och hade börjat värma lite lätt. Både Stella och jg var fortfarande lite småsega och inte alls sugna på att värma upp så tidigt. Det var ju 2,5 timmar till vi skulle tävla! 
Jag la mig ner på golvet oc försökte sova/vila 40 minuter innan det var dags för mellanmål. :) 

Vid uppvärmningen märkte jag att gårdagen hade satt lite spår i kroppen. 
Stelheten var inte nådig och det tog tid att väcka kroppen, men tillslut började den svara som jag ville. :) 
Det var en konstig känsla i kroppen, jag kände mig stark, seg, matt, smidig och stel. Det var svårt att verkligen få en känsla av hur kroppen och huvudet mådde! 
När jag var redo att börja värma på klätterväggarna hade det blivit riktigt varmt i isoleringen och jag var inte ensam om att tycka det var lite jobbigt att klättra. 
Jag kände en tydlig skillnad på hur kroppen svarade beroende på vilka grepp jag höll. Jag kände mig lite seg och småmotiverad på väggen men pushade mig vidare och som tur var såg jag verkligen fram emot att få klättra tävlingsproblemen!! :D 

Jag kanske kände mig lite seg när jag värmde upp men kroppen svarade ändå bra. Och väl uppe från isoleringen, bakom tävlingsväggarna kändes luften svalare. (Fram till jag hade kört första problemet..sen blev det jättevarmt igen) :P 

Första problemet var ganska tekniskt och balansigt och bestod av "bubbliga" grepp som jag aldrig hade sett förut. Jag tog mig till bonus ganska lätt redan på första försöket.. Sen var det ett move kvar till toppen som kändes i stort sett omöjligt! :) 
Som tur var har jag sett i efterhand att det problemet inte hade så många toppar. 

Andra problemet kändes riktigt fysiskt. Även det med en stor blobb i starten som jag inte kände igen. Det tog några försök att klura ut hur jag skulle hålla blobben. Även när jag klurat ut det var den riktigt tung att hålla! Jag hade ett bra press på problemet men lyckades inte få tag på zongreppet. 

Tredje problemet var balansigt och bestod av små skitpockets! Haha 
Jag har ju extremt (enligt mig) svaga fingrar just nu så det här problemet var absolut inget för mig. Det ilade i handleden och fingrarna när jag höll i greppen och jag höll mig till extremt få försök. Det kändes dumt att dra på sig en skada på ett problem som jag ändå inte hade någon chans på ;)

Fjärde problemet startade balansigt och avslutades med en Dyno. 
Det här problemet visste jag att jag skulle sätta och jag borde ha flashat det. 
Tyvärr slant jag med foten på startgroparna första försöket. Men jag hoppade upp snabbt igen och satte problemet. 
Det kändes lätt, bortsett från en häl som jag la på mina fingrar! Handfotmatchhälen hade ett stort grepp och det borde inte vart något problem att inte lägga hälen på fingrarna.. Men jag tvekade lite på om jag ville ha foten framför eller bakom handen och som ett resultat landade den på istället. Jag hängde stilla så kanske 10 sekunder och bara lämpade för att få loss handen utan att tappa foten. :P 
Men när jag väl fick bort fingrarna var slutmovet inga problem. 

Sista problemet tror jag hade varit riktigt roligt om man fått klättra det ordentligt! 
Starten var byggd på ett förvirrande sätt så man undrade vart man skulle ha vilken kroppsdel men när man väl började var det ganska uppenbart hur man skulle göra. Det hade inte funkat på något annat sätt. 
Det tog däremot några försök innan jag lyckades ta mig förbi starten och jobba mig vidare till nästa grepp. 
Däremot var jag för trött och hade alldeles för svaga fingrar för att kunna jobba mig vidare på små slopiga crimpar med mantlingar, höga hälar och allt var det nu var. :) 

Jag slutade på en 37e plats och det är jag nöjd med! Alla tjejerna som ställde upp var riktigt starka och jag är riktigt nöjd med min prestation och klättring under tävlingen! :) 
Det hade säker kunna gå bättre. Men också mycket mycket sämre! 
Som alltid när det är två kvalgrupper är man ju nyfiken på hur det hade gått om man varit i den andra gruppen. Men det är inget att älta över! :)
Killarnas kval. 
Många franska herrar i finalen, det har man ju tyvärr hört lite olika meningar om...

Alla volontärer till tävlingen tackar för den här säsongen :)
Det var riktigt spännande att titta på semi och framförallt finalen!! 
Jag hejade som en tok på Miho som knep åt sig en 2a plats! 
Det blir spännande att se hur det går för henne under kommande år! :) 

Laval är en riktigt fin och mysig stad, precis som många andra i Frankrike. 
Hit åker jag gärna igen, kanske för ytterligare en världscup =)
Synd att det regnade på lördagen när vi hade som mest tid på oss att gå runt bara. 

Fina hotelltofflor som man fick "göra" själv! :D

Hemresan gick betydligt mycket smidigare än nerresan, men jag vill inte påstå att jag hunnit ta ikapp de förlorade timmarna riktigt än. Jag landade 23.20 i söndags och idag (tisdag) gick jag upp 03.30 för att åka till Ronneby med pappa och Eric. 
Nu är det dags för ett nytt besök på STAC

Blandade bilder från Laval:






SER NI VEM DET ÄR?? Det är BOOGIE MAN! :D

VigStella :)
Älskade underbara galetter gjorda på bovete istället för mjöl!! :D



Thursday, June 26, 2014

En gammal vän på besök igen

Äntligen kom den! Som jag har väntat! 
Jag fick min mens idag!! 😁 

Haha. Men, eh, det är väl inget konstigt? Eller, trodde jag att jag var gravid? 
Jo för mig var det konstigt och nej det trodde jag inte att jag var. 

Jag brukar inte skriva om sånt här. Och jag trodde inte jag skulle skriva det här. Men jag lät fingrarna knappa loss och det blev en liten text om en kroppslig resa..

När jag var ca 17 år började jag ta P-piller. Då jag fick veta att min mamma fått små blodproppar i fingrarna av det när hon var yngre pratade jag med barnmorskan om det och bytte till P-stav som jag hade i två omgångar. När jag var 24/25 bestämde jag mig för att jag inte ville ha fler ärr på armen och satte in en spiral. 
Som effekt av det fick jag rejäla mensvärkar, och här snackar vi inte om "aj, det gör lite ont i magen och jag mår lite illa, jag borde ta en tablett o sätta mig ner" utan här snackar vi "AAAAJ!! Vem FAN är det so. Stoppat in en kniv i min livmoder och försöker riva sönder min mage???!!!!!" 
Vid vissa tillfällen kunde jag inte sträcka mig ordentligt för det kändes som att något skulle gå sönder i mig! 
Är det såhär mensvärk är??? För jag har aldrig riktigt haft det tidigare! Det här är ju helt sjukt?! 
Som ytterligare en effekt hade jag ena rejäla moodswings. 
Innan jag fattade var det var som hände trodde jag att jag blivit galen! 
Jag blev ledsen för ingenting, jag blev irriterad på små skitsaker som jag aldrig brytt mig om innan. Mest var det att jag kände mig deprimerad! 
Efter några månader minskade mensvärken och humöret blev stabilare. Efter att jag förstått varför jag reagerat som jag gjort på... allt! Var det lättare att förebygga alla konstiga utbrott. 
Skönt! 
Men något som inte försvann var en klämmande och nypande känsla i underlivet vid mensen. 
Och dessutom vet jag att killarna känner av spiralen, jag har jättesvårt att föreställa mig hur det känns.. Men när jag slog ihop allt insåg jag att den inte var värd det och tog ut spiralen. 
Jag satte in en ny P-stav istället. Den hade ju funka innan?! :) 
Vid bytet där så hände något jag inte hade förväntat mig, mina bröst svällde och blev nästan lika stora som dom var innan jag satte in min första P-stav och innan klättringen! 
Det var både lycka och panik (för lite jobbigt hade det vart att byta ut alla bh-ar , igen, när jag precis slängt de gamla efter år av förnekelse) ;P
Det här var för ca 8 månader sedan. Innan jag åkte till Thailand i vintras. 

När jag kom hem från Thailand kändes allting tiptop! 
Jag var utvilad i kropp och själ och såg fram emot att komma hem och jobba igen. 
Tyvärr var det något som inte kändes helt rätt, men jag bestämde mig för att gasa på ändå! 
En dag när jag duschade märkte jag att det lossnade ovanligt mycket hår. Konstigt! 
Men jag tänkte att jag hade haft det uppsatt några dagar oc då samlas det ju mer dött som trillar av. 
Jag lät det gå någon vecka men fortsatte märka av att mer hår lossnade. Men ja jusste! Jag har ju fått mycket längre hår nu också, så då ser det ju ut att vara mycket mer än vad jag är van vid! (För håret växte ju ca 15cm bara sådär över natten?! Vet inte hur jag resonerade när jag tänkte så..) 

Jag lät det gå någon vecka till... Men mängden hår som lossnade fortsatte öka och jag började känna en svag oro växa.  Jag bestämde mig för att inte tänka så mycket på saken, ju mer man ältar det desto sämre mår man och det kommer definitivt inte få stopp på håravfallet! 
..Men jag kunde inte riktigt släppa det. Håret kändes mycket tunnare och började se slitet och risigt ut. 
Jag frågade en kompis vad hon tyckte och beklagade mig över hur mycket hår jag tappat och hur tunt det hade blivit! 
Hon sa åt mig att det nog var tillfälligt eller inbillning och att stress inte skulle göra saken bättre, precis vad jag självt försökt intala mig själv! 
Men när hon såg mig föna håret kom kommentaren jag fasat då hon sa att det faktiskt såg tunnare ut än vad det brukar! 

Vid det här laget tappade jag riktigt mycket hår. Alltså, vi snackar den mängd en hund tappar då den byter från vinter till sommarpäls! Jag kunde sitta och dra igenom mitt hår 5 gånger på rad oc varje gång få med mig en hel klump hår! 
Jag ville inte se hur mycket hår som hade samlats i silen när jag duschade, eller hur mycket som satt på hårborsten, eller ännu värre, på golvet efter att jag borstat eller satt upp mitt hår! Jag började nästan gråta bara vid tanken på det! 
Det var mängder av hår överallt i hemmet och jag insåg mer och mer att nånting var fel! 

Det här hade drabbat mig en gång (vad jag minns) förut. Men då hade det slutat ganska snabbt. Jag kommer ihåg att jag reagerade på det då också, men jag var så ung och dum och reflekterade inte särskilt mycket över saken då. 
Men nu... Om det fortsatte i samma takt skulle jag bli flint till sommaren!! :'( 
Jag började googla håravfall online. Jag gick igenom mitt liv, granskade mig själv och letade efter stressfaktorer som kunde vara en anledning. 

En sak som jag bestämde mig för var att inte köpa någon medicin eller skit för att få håret att stanna. Det måste ju finnas en anledning. Brist av någon vitamin? 
Men jag hade ju precis gjort tester och alltin såg bra ut (utom D-vitamin men det hade jag ju börjat ta hand om)

Jag ringde till 1177, vårdguiden, och berättade om min situation. Av någon anledning så började jag här, efter prat med kompisar som slutat använda P-piller och liknande, ifrågasätta P-staven som jag satt i mig. 
Tjejen på vårdguiden tyckte det lät skeptisk till att det skulle vara P-staven men hänvisade till barnmorskan. 
Jag ringde till Liljeholmens barnmorska dagen efter. 
Hon var jätteförvånad över att jag trodde håravfallet kunde ha med P-staven att göra men började kolla igenom bieffekterna - 1 av 10, alltså 10!!! - drabbas av håravfall!! 
Hur kunde jag ha missat det här?! Jag som alltid brukar läsa bieffekterna på medicinen jag tar!! 
Jag blev så lycklig och lättad att jag började gråta. Och det här utan att ens veta om det var anledningen till mitt håravfall. 
Men jag skulle genast ta ut min P-stav! Det måste vara världens snällaste barnmorska jag pratade med för de hade egentligen inga tider någonstans och jag skulle resa bort dagen efter, så hon tog emot mig efter avslutat pass och hjälpte mig! 
Så, 7e lilla ärret på armen fixat och jag blev av med min P-stav, utan några planer på att stoppa i mig eller använda något nytt. 

Jag kände mig lättad, men samtidigt orolig. För tänk om håravfallet inte berodde på P-staven? Jag hoppades iaf på det bästa och nu var det bara att vänta. 
Det tog ca 2 veckor innan jag märkte någon skillnad. Men helt plötsligt insåg jag att jag kunde dra handen igenom håret utan att få med mig en näva hårstrån! 
Jag satt i flera dagar och bara testade att dra händerna genom håret och räknade hårdtränar som föll av. Men det fanns inte längre så många att räkna. Och tre veckor senare insåg jag att håravfallet hade slutat! 
Jag kan fortfarande få panik ibland när jag borstar håret eller duschar och tappar fler än 5 hårstrån. Men när jag inser att det bara är vid ett tillfälle och att det slutar direkt efter kan jag lugna ner mig. :) 

P-staven drabbade mig inte bara genom håravfall, jag har även varit utan min mens i 8 månader. 
Det har gått två månader sedan jag tog ut P-staven och jag har äntligen fått den igen nu! 
Visst, det är skönt att slippa mens. Men det är ju också ett tecken på att något inte riktigt stämmer! Och när mensen bestämde sig för att dröja efter uttaget av P-staven blev jag lite orolig. 

Jag skulle ljuga om jag inte flera gånger under perioden av håravfall och avsaknad mens inte trott att det kanske kunde bero på träningen. Eller maten. Eller jobbet. Eller livet! 

Många som tar P-piller eller liknande säger att de inte känner sig som sig själva. Jag har alltid tyckt att jag känt mig som mig själv. Men när jag tänker tillbaka så har jag nog inte alltid gjort det. 
Jag har fått påståenden från vänner tidigare att jag inte alltid varit "mig själv". 
Förra håravfallet var också när jag hade P-stav. 

Jag är otroligt glad över alla tjejer som så öppet pratat med mig om deras uppfattning och upplevelse av preventivmedel som dom har använt! 
Hade de inte varit för er hade jag nog inte kopplat det själv! 
Det känns otroligt skönt att ha blivit av med P-staven och jag har inga planer alls på att välja något annat istället. 

Nu ser jag fram emot att lära känna mig själv och min kropp igen! 

Jag önskar att någon hade sagt till mig tidigare om det här. 
Jag önskar att jag inte hade valt "den enkla" vägen. 
Jag är glad för att jag har lärt mig att lyssna på min kropp.  
Jag är glad för beslutet jag har tagit. 
Jag är tacksam för hur min kropp tackar mig! :) 

Jag kommer inte utsätta den för samma skit igen. 

Tuesday, June 24, 2014

Nästa destination, Laval!

På torsdag åker Stella och jag iväg på ytterligare en bouldervärldscup (hon från Göteborg och jag från Stockholm, så möts vi i Paris) :D ✈️
Där kommer vi även möta upp de danska och norska klättrarna. 

Mina förberedelser inför den här världscupen är ungefär lika bra som dom var inför Innsbruck ;)
Jag har kört på med mitt fysprogram från Stac och klättrat en till en och en halv gång i veckan. Bortsett från förra veckan då jag lyckades hinna med 3 klättringar, tjoho! :D

Mitt fina ansiktsuttryck när jag kör styrkepassen numera :)
Tur var väl det - kroppen börjar bli stark igen, men fingrarna ligger ganska långt efter än så länge. 
Men bara på de senaste tre passen har jag märkt en stor skillnad och jag hoppas den här berg och dalbanan fortsätter uppåt!✊

Jag är så otroligt taggad på att få tävla igen!! :D

Jag har som inför förra tävlingen inga riktiga prestationsmål, utan jobbar fortfarande på att samla erfarenhet och börja komma in i (tävlings)klättringen igen. 
Såklart hoppas jag det går lite bättre än förra gången och jag kommer kämpa som attans för att det ska göra det också!! ;)

Idag blev sista styrke- och klätterpasset innan tävlingen. 
Då jag inte ville slita varken hud eller muskler blev det väldigt korta rekryteringspass. 
Klättringen fick en uppvärmning med stort fokus på balans och teknik, några hårda press och sedan nedvarv med fokus på balans och teknik igen och styrkan körde jag bara ett set av, men på max! 
Riktigt stolt över att jag lyckades hålla mig till den planen! :)
Jag har känt mig lite spänd och stel i axlarna senaste dagarna (sover jättekonstigt?!) så vill ge de 2 hela dagars vila.

Det ska bli jättekul att komma iväg igen, inte bara för tävlingen utan även för att det är mycket mycket varmare i Frankrike!! ☀️
Äntligen lite SOMMAR!!
Men väderleksgudarna hintar om regn☁️☔️ , så kommer nog packa både långbyxor och regnjacka, just in case. :P


Har fått låna en jättefin duffelbag av Anna som jag ska försöka packa så sparsamt som möjligt inför tävlingen.. inser mer och mer att jag måste införskaffa mig en sån här! :)

Tuesday, June 3, 2014

Resorna tar aldrig slut


Senaste veckorna har det blivit mycket resande för mig. Mer än jag är van vid! :)
Men nu börjar det kännas som att jag kommit in i rutinen hemma. Iaf ett litet tag till. 

För två helger sen var jag i Ronneby igen för att påbörja min Elittränarutbildning. Det var mycket information, många intryck, långa dagar, intressanta människor och riktigt roligt! 
Jocke har föreläsning
STAC Centret, riktigt fint! Skulle gärna få finnas i Stockholm också :P
Det var lite repetition från Grundtränarutbildningen, en snabb titt på människans historik och var vi kommer ifrån (för att  bl.a. skapa förståelse för mat- och träningsvanor) samt en djupdykning in i screeningens värld. 
Testar screening på varandra
Jocke har genomgång
Testar olika stretchar

Vi fick testa varandra och börja fila på stretching- och träningsprogram för "fas 1" (korrigering, uppbyggnad, stabilisering..). :) 
Det är riktigt intressant tänk dom använder på STAC och jag ångrar inte en sekund att jag påbörjade den här utbildningen!
Det är så mycket vi kan ta lärdom av i klättringen, gällande uppbyggnad, styrketräning och även "översätta" till sättet vi tränar klättring! :) 
Gruppen kör Jockes 10 minuters träning :)
Cirkelträning

Det ska bli så spännande att få jobba vidare på det jag lärt mig och att tillslut bli en färdigutbildad Stac elittränare! 

Då kommer förresten 6 glada personer från Solna KlätterKlubb få chansen att tränas av mig ;) 

När jag fortfarande var i Ronneby fick jag ett sms från min mamma "jag har köpt en resa till Kalymnos till dig. 26 juni -4 juli" 
Haha. Vad säger man? 
På flyget till Kos

Vi dealade med min hemresa då jag hade för mycket inplanerat de sista dagarna och jag bestämde mig för att ta biljetten och åka ner! 
Utan att veta det hade jag fått SAS plus vilket innebar, fast track i köer och gratis mat och dricka på planet! Yeah! 
Fast track! :D
Väntar på båten till Kalymnos från Kos

5 härliga varma och otroligt trevliga dagar fick jag på Kalymnos innan det var dags att åka hem igen! 
Framme hos mamma, Emilie och Lena

Jag han med min schemalagda träning, en dags klättring, solande och badande, hästridning bland bergen och mysiga middagar både ute och hemma! 

Middag med min snygga systeryster! <3
Emilie är bäst som följer med mig på tidiga morgonpass och kämpar gärnet! :)
Klättring på Aris!
Emilie och mamma supertaggade :P


Solnedgång
Jag gillar verkligen Kalymnos och hoppas kunna åka ner lite längre i höst för mer klättring och mindre solande! :D 

Sista lunchen med familjen på Kos!
Finfin utsikt över Telendos från mammas balkong.